Melodifestivalen i Linköping...glasskross
Söndagen är här och har flytit på bra. Vaknade tidigt även idag så det var ju bara att gå upp och göra frukost. Städade lite snabbt innan vi åkte iväg till tråkiga Kungens Kurva för att hitta en fin hytta på MIO men de som fanns var alldeles för fjuttiga. Lampor fanns det gott om men inte heller idag får man tummen ur och köper hem en fin kökslampa. Vi behöver en stor över bordet. Det kan jag önska mig när jag fyller år. Annars har det blivit en hel del kortspel i form av Skip-Bo dessa dagar så även idag. Vi vinner lite omvartannat. Det blir en fortsatt lugn eftermiddag.
Igår bakade vi semlor och vi provsmakade såklart. Får bli en idag med när man ändå har vispad grädde och mandelmassa kvar i kylen. De smakade väldigt gott men de kunde ju varit lite rundare. Det är helt mitt fel och lite Alvas för hon började prata på Skype och distraherade lite men det gör inget hon är alltid välkommen att prata. Därför belv de som de blev.
Igår gick tredje delfinalen i melodifestivalen av stapeln. Ett program som altid brukar vara så bra på många vis. Det är inte bara låtarna som är det viktiga utan hela komceptet. Förra veckan tyckte jag att de hade fått rätt på det men igår hade de fallit tillbaka till det tråkiga och töntiga. Början när Marie och Richard jagas genom tvhuset var det pinsammaste jag sett på länge. En sådan scen är så uttjatad och var ju inte ens snyggt gjord. Men låt Marie sjunga som hon gjorde förra veckan. Inte heller levde fantastiska Lena PH upp till förväntningarna. Låtarna höll en jämn nivå och det var ju helt omöjligt att gissa utgången efter Eric Saade som var en given vinnare tack vare en bra show. Favoriten för kvällen var självklart Simon Forsberg med Tid Att Andas. Helt underbart vackert och snyggt framträdande men som hamnade sist. Helt otroligt. Det kan jag inte fatta än. Att den dära töntiga Lucky You kom näst sist var ju väntat. Detsto tråkigare var det ju om Sebastian som kom femma. Han hade gärna fått komma till Globen eller Andra chansen. Sara Varga bjöd på en stilfull och vacker balad som chockade sig vidare till andra chansen. Största skrällen och största besvikelsen var ju The Playtones eller The fjanttones som jag kallar dem när de kom disrekt till final.
Nej nu hoppas vi på en rejäl höjning till sista delfinalen. Där man hoppas på Linda Bengtzing som det säkra kortet. Programledarna får skärpa sig.
Det får bli allt för idag.
Kram
/David som gillade Tid Att Andas så mycket så han vet knappt
Igår bakade vi semlor och vi provsmakade såklart. Får bli en idag med när man ändå har vispad grädde och mandelmassa kvar i kylen. De smakade väldigt gott men de kunde ju varit lite rundare. Det är helt mitt fel och lite Alvas för hon började prata på Skype och distraherade lite men det gör inget hon är alltid välkommen att prata. Därför belv de som de blev.
Igår gick tredje delfinalen i melodifestivalen av stapeln. Ett program som altid brukar vara så bra på många vis. Det är inte bara låtarna som är det viktiga utan hela komceptet. Förra veckan tyckte jag att de hade fått rätt på det men igår hade de fallit tillbaka till det tråkiga och töntiga. Början när Marie och Richard jagas genom tvhuset var det pinsammaste jag sett på länge. En sådan scen är så uttjatad och var ju inte ens snyggt gjord. Men låt Marie sjunga som hon gjorde förra veckan. Inte heller levde fantastiska Lena PH upp till förväntningarna. Låtarna höll en jämn nivå och det var ju helt omöjligt att gissa utgången efter Eric Saade som var en given vinnare tack vare en bra show. Favoriten för kvällen var självklart Simon Forsberg med Tid Att Andas. Helt underbart vackert och snyggt framträdande men som hamnade sist. Helt otroligt. Det kan jag inte fatta än. Att den dära töntiga Lucky You kom näst sist var ju väntat. Detsto tråkigare var det ju om Sebastian som kom femma. Han hade gärna fått komma till Globen eller Andra chansen. Sara Varga bjöd på en stilfull och vacker balad som chockade sig vidare till andra chansen. Största skrällen och största besvikelsen var ju The Playtones eller The fjanttones som jag kallar dem när de kom disrekt till final.
Nej nu hoppas vi på en rejäl höjning till sista delfinalen. Där man hoppas på Linda Bengtzing som det säkra kortet. Programledarna får skärpa sig.
Det får bli allt för idag.
Kram
/David som gillade Tid Att Andas så mycket så han vet knappt
Kommentarer
Trackback
