Det rör på sig

Gud vad jag är dålig på det här med bloggskrivande. Skriver några inlägg sedan är det typ tyst i några veckor så kan det inte hålla på, eller kan det det?

Ibland kanske det är så att man inte har nått att säga eller berätta så istället för att skriva något utan innehåll kanske det är bättre att inte skriva alls. Idag är inte en sådan dag så ni som har klickat er in här kan fortsätta läsa för att få reda på vad som händer i mitt liv.

Först måste man ju nämna något om det underbara sommarvädret som äntligen är här. För några dagar sedan var det härligt varm medan temperaturen nu har sjunkit en aning men det är fortfarande skönt. Sommaren är på intågande på allvar.
Sedan är det så att jag har tagit ett stort beslut. Ett belut som faktiskt inte var helt självklart till en början men det har grott sig större och större ju mer jag har tänkt på det. Nu ligger det till så att jag har fått ett nytt jobb! Jag ska äntligen få komma tillbaka till skolan och fritidsverksamheten som jag har varit ifrån i över fyra år. När jag tänker på det är det med spänning och förväntan och lite pirr. Är det som det var sist det begav sig? det får jag veta i Augusti.
Samtidigt är det med sorg som jag lämnar alla underbara barn som man har så starka band till på nuvarande jobbet. Dem kommer vara otroligt saknade och nyfikenheten att få se dem utvecklas kommer vara enorm. Kollegorna kommer det vara enklare att ha kontakt med men även där finns underbara vänner och fantastiska pedagoger som får fortsätta att arbeta utan mig. Klart jag kommer att slinka in någon gång ibland för att kolla läget. Men man vet hur det är, man säger att man ska hålla kontakten, ses och höras men tiden rinner iväg och man har fullt upp med annat. Men försöka måste man ju!
När man har sagt sitt faller man lätt ur systemet då är det extra skönt när något glädjande kommer till än, när man minst anar det. I detta fall ett tack och en kram från ett oväntat håll. Och man förstår att man har gjort skillnad och gjort det bra. Det suger jag på hela kvällen!!

Jag hissar tacksamhet som framför allt kommer från oväntat håll.
Jag dissar pollen! Usch för den gula hinnan på nytvättad bil och utemöblerna på balkongen.


Kram
/David som suger på tacksamheten så mycket så han vet knappt


RSS 2.0