Så Unik Så Jag Vet Knappt

Idag har det varit en skitjobbig dag på jobbet. Men jag har bara mig själv att skylla. Barnen har varit lika trevliga och roliga som vanligt. Förmiddagen började med en massa pappersarbete som skulle sättas in en ny pärm, barn frågar om det ena efter det andra, jag kommer på en ny sak att göra och så håller det på, samtidigt som kollegan pratar en massa skit som jag bara är så trött på att höra så det blev att man slog dövörat till och bara nickade. Jag orkar inte höra mer av det så nästa gång det sätter igång igen ska jag banne mig säga ifrån.

När allt händer på samma gång och man känner att man har en massa att göra så blev jag bara helt super stressad. Kunde inte lugna ner mig. Det är inte så här som mitt jobb ska se ut. Mitt jobb går ut på att vara tillsammans med barnen.

Så under min välförkänta rast bestämde jag mig för att jag bara skulle vara bland barnen. Väl tillbaka efter rasten satte jag mig bara i soffan och iaktog barnen som lekte. Efter en stund kom några och satte sig och lekte att soffan var en ambulans. Ambulansen skulle åka till Eskilstuna för där hade det hänt en olycka på en skridskobana. Väl framme med ambulansen lade jag mig på golvet å var den skadade. Där fångade man verkligen barnens intresse på ett ögonblick. Efter några minuter var alla barnen över mig och skulle undersöka mig, ta spruta på mig, plåstra om mig mm. Jag hade tappat huvudet och benet så jag var död kom de fram till. Så det var ju bara att spela död men det var bara en liten stund sen hade de fixat det. Efter ett bra tag med en hel hög barn över mig så var jag friskoch kunde resa mig upp.

Det var dags för mellanmål men innan dess samlade jag barnen för lite lugn och ro. Vi pratade sen lärde jag dom en ny sång. "uppochner" hette den och som de skarttade.

Den gick så här:
Andra dom ligger i sängen och väntar på tårtan
Men det gör inte jag
För jag ligger i tårtan och väntar på sängen
För jag är inte som andra jag
För jag är inte som andra jag

Nu var det äntligen dags för mellanmål. Vi satt och pratade och kom in på eld och vad som händer när det brinner. Jag frågade vart man skulle ringa om det brinner och det var det faktiskt några som visste. En kille sa att det kan ju brinna i vattnet. Men nej sa jag det kan det inte. Med vatten släcker man elden. Jag tände en tändsticka och doppade den i mitt vattenglas för att demonstrera vad som händer med elden. Sedan provade vi vad som hände om man stoppade den brinnande tändstickan i ett glas med mjök. Det slocknade då med så klart. Så under mellanmålet hade vi ett väldigt trevligt, nyttigt och spännande samtal. Barnen tyckte att det var väldigt intressant men lite läskigt. Sedan kom min kollega och sa att ag skulle gå hem fast jag hade en halvtimme kvar att  jobba. Men hon var bara snäll för hon visste hur jag hade mått under dagen. Jag satt kvar en stund till men sedan gick jag, jag var ju mitt uppe i viktigt och pedagogoiskt samtal.

På vägen hem bestämde jag mig för att ta en shoppingtur. För att helt enkelt tänka på något annat och stressa av.  Och shoppat blev det. På lagerhouse blev det inslagspapper, servetter och en sak till men det nämner jag inte här för jag vet inte än om Emil ska få det i födelsedagspressent. På Zara hittade jag en skjorta och en stickad tröja.Besökte även Emil på hans jobb så nu vet jag hur han har det.

Snart är det IDOL....

Kram alla där ute och tänk på att inte stressa.
/David som har lekt sjuk så mycket så jag vet knappt...så mycket så jag tappade huvudet.