Så Unik Så Jag Vet Knappt

Efter jobbet åkte jag till Sickla för att införskaffa en till pressent till kära Oskar som nyligen har fyllt år. Men jag hann bara parkera bilen och leta upp plånboken då jag upptäcker att plånboken har jag visst inte med mig. ok typiskt, när ska jag nu hinna köpa den presenten? belv min första tanke. Det var bara att backa ut bilen igen och åka hem. Väl hemma ligger INTE plånboken där jag trodde den skulle ligga. Paniken börjar växa. Rotar igenom väskan, lådor, kläder ja t.o.m i kylskåpet tittade jag men den finns inte någonstans. Ringer Emil och frågar om han har sett den men han visste inte alls. Rotar igen om väskarn en femte gång men den är lika spårlöst försvunnen. Ringer till ICA Kvantum där jag handlade senast igår för att kolla om den hade blivit upphittad där men inte var den där heller. Nu är jag riktigt arg och orolig och paniken är fulländad. Tänker att sista stället att titta på är på jobbet annars blir det att spärra alla kort men det är ju ett himla jobbigt företag att ta sig igenom. Tittar en sista gång i jackan och då i alla fickor riktigt ordentligt. I den sista fickan faller det två tunga stenar från mina axlar då jag känner plånbokens kalla skinn mot mina fingertoppar. Lyckan är totoal.
Messar Emil och säger att den är hittad. Han ringer tillbaka och som komentar blir -börjar du bli gamal? :) Nej men det var väl tur att jag hittade den!!!!

Det var dagens nervpers! Annars har dagen varti jätte bra!

Kram
/David som hade så mycket panik så han vet knappt