Hur blev det som det blev?
När man tänker närmare på livet så är det allt väldigt mystiskt. Ibland kan jag knappt fatta att det är sant. Att man har fötts in i denna värld. En värld som en gång har skapats. Men hur, ja det är verkligen en alldels för svår fråga för att ens fatta. Hur kan det bara bildas? Var kommer allt ifrån? Hur började det? Är allt sant som man har lärt sig om gud som skapade allt på sex dagar å vilade på den sjunde. Var Adam och Eva de första männinskorna på jorden. Hur vet man allt det? Jag kan i alla fall inte få in i min hjärna hur det en gång har börjat. Det funkar bara inte. Jag kan inte se det logiska i att det bara kan ha bildats men det måste ju ha gjort det nån gång...eller? Lika dant med Rymden hur kan den vara oändlig? Det funkar inte. Jag blir helt snurrig av allt.
Man föds sen dör man. Vad är mening med det? Jag kan fatta att man föds för det vet man hur det går till rent praktiskt. Men att en människa kan skapas utifrån bara ett ägg å en liten spermie. I en människas kropp. Hur funkar det? Det är ju fantastiskt att det fungerar men ändå så konstigt. Sen att man dör är ju även det ganska logiskt, till slut orkar man inte. Men vad händer sedan, när man är död? Vart tar man vägen då? Försvinner man bara å är helt borta eller återföds man till någonting annat. Nej det kan jag inte heller fatta. Jag kan helt enkelt inte förstå vad som händer efter döden...eller vill man förstå?
Jag tänker många gånger på döden. Särskilt på närstående. Vad händer när de dör. De är helt bort å man kommer aldrig att få se den människan igen det är så konstigt så jag vet knappt. Och så tragiskt men troligtvis sant. Och när jag själv dör vad kommer jag att göra då? Gör man inget eller flyger man omkring. Jag tor inte man bara kan vara helt borta det måste vara någonting annat.
Om nu gud har skapat oss eller vem det nu är varför skapade han/hon oss som vi är nu? Varför skapa något som sedan kommer att försvinna?
Det ställs många frågor i detta blogginlägg men inga svar bara ren förvirring. En massa tankar och frågor som snurrar som aldrig kommer att få några svar. Inte så länge jag lever i alla fall.
/David som tänker så mycket på livet så han vet knappt
Man föds sen dör man. Vad är mening med det? Jag kan fatta att man föds för det vet man hur det går till rent praktiskt. Men att en människa kan skapas utifrån bara ett ägg å en liten spermie. I en människas kropp. Hur funkar det? Det är ju fantastiskt att det fungerar men ändå så konstigt. Sen att man dör är ju även det ganska logiskt, till slut orkar man inte. Men vad händer sedan, när man är död? Vart tar man vägen då? Försvinner man bara å är helt borta eller återföds man till någonting annat. Nej det kan jag inte heller fatta. Jag kan helt enkelt inte förstå vad som händer efter döden...eller vill man förstå?
Jag tänker många gånger på döden. Särskilt på närstående. Vad händer när de dör. De är helt bort å man kommer aldrig att få se den människan igen det är så konstigt så jag vet knappt. Och så tragiskt men troligtvis sant. Och när jag själv dör vad kommer jag att göra då? Gör man inget eller flyger man omkring. Jag tor inte man bara kan vara helt borta det måste vara någonting annat.
Om nu gud har skapat oss eller vem det nu är varför skapade han/hon oss som vi är nu? Varför skapa något som sedan kommer att försvinna?
Det ställs många frågor i detta blogginlägg men inga svar bara ren förvirring. En massa tankar och frågor som snurrar som aldrig kommer att få några svar. Inte så länge jag lever i alla fall.
/David som tänker så mycket på livet så han vet knappt
Kommentarer
Postat av: TucciT
Håller me ddig David.. men man kan inte tänka på de för då blir man ju tokig.. haha.. Kram
Trackback
